Det var inte färdigfirat..... jag blev gratulerad igen och nu av en holländsk familj som var hos oss i lördag kväll. De kunde tyvärr inte vara med på överraskningsfesten så Ann hade bestämt att inbjudan till dem får stå kvar som planerat tden planerade festen hemma i lördags. Det visade ju sig att ingen annan kunde denna lördag och därför blev överraskningfesten förra helgen av istället.
Det blev en ”fajita och taco kväll” hemma istället och det var alldeles lagom.
Våra gäster hade med sig en present och det var en tavla med kinesiskt motiv på en drake! Mycket intressant och när jag läste kortet till så förstod jag tydligt. Jag är tydligen född i Drakens år och vad passar då bättre än denna present! Den kommer att ramas in och sättas upp på lämpligt ställe.
Man undrar ju hur klarar barn springa o leka så mycket utan att vila? Utan att äta något ordentligt? Men så stupar de i säng också när det är dags. Det tempot skulle man hålla....
Det var två skolkamrater till Oliver och Jonathan som var hemma hos oss. Bram går i Olivers klass och Stijn går i Jonathans klass. De bägge är några månader äldre än våra killar så våra får verkligen jobba på att hänga med!
Nu måste det ändå vara slut på firandet! Men jag vågar inte tro något längre!
Janne o Ann
Friday, November 30, 2007
Thanksgiving!
I fredags var vi bjudna på Thanksgiving Dinner hos två amerikanska familjer. De hade slagit samman sina Thanksgiving middagar och bjöd in några familjer. Vi var 14 vuxna och 12 barn tror jag det att det var.
Spännande att få vara del av en helt annan kultur om än bara för en kväll. Thanksgiving är alla amerikaners största högtid. Den firas enormt i USA och är mycket viktig för amerikanarna. Thanksgiving firas till minne av nybyggarna på 1700 talets slut som tillsammans med indianerna firade att skörden var god och samtidigt bad om en god skörd för kommande år. Fortfarande idag så innebär en Thanksgiving middag bön innan man sätter sig men det innebär också Football, den amerikanska typen, och gärna hela sin familj samlad för denna högtid. Hörde en siffra om att 37 miljoner amerikaner reser ”hem” för Thanksgiving. Låter otroligt men det kanske är så.
Middagen var en traditionell Thanksgiving Dinner med kalkon, stuffings (en sorts fyllnad i kalkonen under tillagningen som består i huvudsak av potatismos med grönsaker och brädsmulor), potatismos, pumpapaj, såser, tranbärssylt, grönskaer av olika slag. Det är en rätt ”tung” och ”mättande” maträtt men det smakade förträffligt. Självklart var det desert efter... jag testade alla sorter! Där fanns jordgubbstårta, glass, grädde, en sorts pumpa desert, nötpaj och någon sort till. Jag räknade det till 5 olika sorters desert och det var utan att räkna glass och vispgrädde... Jag var rätt mätt efteråt!
Vi var den enda familjen utan Thanksgiving tradition, alla andra kom från USA eller har bott där under några år så det var hedrande och vi var mycket tacksamma och nöjda efteråt!
Grabbarna hade en kanonkväll, gissa om det sprangs, lektes, busades, tjoades, stimmades och ja allt de nu hann med. Det var knappt så de hann äta men de hade i alla fall roligt hela kvällen!
Ha de gott på er
Janne o Ann
Spännande att få vara del av en helt annan kultur om än bara för en kväll. Thanksgiving är alla amerikaners största högtid. Den firas enormt i USA och är mycket viktig för amerikanarna. Thanksgiving firas till minne av nybyggarna på 1700 talets slut som tillsammans med indianerna firade att skörden var god och samtidigt bad om en god skörd för kommande år. Fortfarande idag så innebär en Thanksgiving middag bön innan man sätter sig men det innebär också Football, den amerikanska typen, och gärna hela sin familj samlad för denna högtid. Hörde en siffra om att 37 miljoner amerikaner reser ”hem” för Thanksgiving. Låter otroligt men det kanske är så.
Middagen var en traditionell Thanksgiving Dinner med kalkon, stuffings (en sorts fyllnad i kalkonen under tillagningen som består i huvudsak av potatismos med grönsaker och brädsmulor), potatismos, pumpapaj, såser, tranbärssylt, grönskaer av olika slag. Det är en rätt ”tung” och ”mättande” maträtt men det smakade förträffligt. Självklart var det desert efter... jag testade alla sorter! Där fanns jordgubbstårta, glass, grädde, en sorts pumpa desert, nötpaj och någon sort till. Jag räknade det till 5 olika sorters desert och det var utan att räkna glass och vispgrädde... Jag var rätt mätt efteråt!
Vi var den enda familjen utan Thanksgiving tradition, alla andra kom från USA eller har bott där under några år så det var hedrande och vi var mycket tacksamma och nöjda efteråt!
Grabbarna hade en kanonkväll, gissa om det sprangs, lektes, busades, tjoades, stimmades och ja allt de nu hann med. Det var knappt så de hann äta men de hade i alla fall roligt hela kvällen!
Ha de gott på er
Janne o Ann
Friday, November 16, 2007
Tack älskling!
Jag vaknade igår morse med feber och värk i hela kroppen och tänkte NEJ!!!! Just idag när Ann och jag skulle ut och äta en middag tillsammans själva. En romantisk 40 års middag som inte blev av i onsdags.
Efter en del medicinering så insåg jag att det kommer nog att funka att gå ut och äta en middag, dricka vatten... och komma hem tidigt. Så var tanken!!!
Ann hade bekymmer hela dagen med att se till så att jag ”kom på fötter” och kunde va med på kvällen och utan att avslöja vad som egentligen stod på programmet!
Ann var lite konstig kan jag tycka nu i efterhand eftersom hon inte avslöjade vilken restaurant vi skulle på... hmmm. När jag frågade henne så sa hon bara att det är en hemlis. Jag blev nyfiken och undrade om det skulle komma några fler eller? Nej var svaret. Nåja, jag lät det va även om jag var nyfiken så jag kunde spricka.
När vi skulle klä oss så frågade jag vilken typ av ställe vi skulle på med tanke på vilken klädsel man skulle välja. Skjorta byxa var nivån. OK då är det säkert hotell Sheraton eller Park Hyatt tänkte jag.
När vi åkte så hade vi en speciell tid att åka på och jag fattade ingenting. Vi var tvungna att åka 19.50 men jag fattade fortfarande inget... Vi kom till stan och åkte då samma väg som till mitt favorit ställe, en Italiensk restaurant som heter Pomodoro och då började jag undra varför bokat bord på det stället. Det har vi ju aldrig behövt innan och vi var ju bara två...
När vi steg in i restaruanten så såg jag inne i restauranten Sue, en kompis till oss från US, som försökte gömma sig genom att böja sig ner... Sen insåg jag att det satt ett helt gäng av våra närmsta vänner och väntade på oss. OJ vad överraskad jag blev, vi hade ju bjudit in hela det gänget till nästa helg och så detta också! Jag trodde inte det var sant. Vilka vänner som ställer upp så på en födelsedag!
Det visade sig att grillpartyt nästa helg bara var en rökridå för att förvilla mig. Det lyckades de med riktigt bra vill jag lova. Jag hade i och för sig funderat en del på festen nästa helg och varför inte Ann tog tag i beställning av catering och planering av den mer i detalj men naiv som man ibland kan va så lät jag henne hållas med att göra allt sista veckan.
Kvällen blev perfekt, en salig blandning av förrätter som delades glatt mellan oss och sen en tallrik av min favorit rätt, pasta Al Fredo (krämig sås med vitlök, skinka mm) med tillhörande Italienska viner och avslutningsvis en tiramisu, espresso och sambuca och allt detta i glada vänners lag. Kan inte bli bättre tror jag!
Vilken fru man har som har planerat detta utan att avslöja något för mig. Jag älskar dig Ann!
Det var inte över för denna gången som jag trodde i förra inlägget!!! Nu är det över! Tror jag kankse det är bäst att tillägga...
Hälsningar
Janne
Efter en del medicinering så insåg jag att det kommer nog att funka att gå ut och äta en middag, dricka vatten... och komma hem tidigt. Så var tanken!!!
Ann hade bekymmer hela dagen med att se till så att jag ”kom på fötter” och kunde va med på kvällen och utan att avslöja vad som egentligen stod på programmet!
Ann var lite konstig kan jag tycka nu i efterhand eftersom hon inte avslöjade vilken restaurant vi skulle på... hmmm. När jag frågade henne så sa hon bara att det är en hemlis. Jag blev nyfiken och undrade om det skulle komma några fler eller? Nej var svaret. Nåja, jag lät det va även om jag var nyfiken så jag kunde spricka.
När vi skulle klä oss så frågade jag vilken typ av ställe vi skulle på med tanke på vilken klädsel man skulle välja. Skjorta byxa var nivån. OK då är det säkert hotell Sheraton eller Park Hyatt tänkte jag.
När vi åkte så hade vi en speciell tid att åka på och jag fattade ingenting. Vi var tvungna att åka 19.50 men jag fattade fortfarande inget... Vi kom till stan och åkte då samma väg som till mitt favorit ställe, en Italiensk restaurant som heter Pomodoro och då började jag undra varför bokat bord på det stället. Det har vi ju aldrig behövt innan och vi var ju bara två...
När vi steg in i restaruanten så såg jag inne i restauranten Sue, en kompis till oss från US, som försökte gömma sig genom att böja sig ner... Sen insåg jag att det satt ett helt gäng av våra närmsta vänner och väntade på oss. OJ vad överraskad jag blev, vi hade ju bjudit in hela det gänget till nästa helg och så detta också! Jag trodde inte det var sant. Vilka vänner som ställer upp så på en födelsedag!
Det visade sig att grillpartyt nästa helg bara var en rökridå för att förvilla mig. Det lyckades de med riktigt bra vill jag lova. Jag hade i och för sig funderat en del på festen nästa helg och varför inte Ann tog tag i beställning av catering och planering av den mer i detalj men naiv som man ibland kan va så lät jag henne hållas med att göra allt sista veckan.
Kvällen blev perfekt, en salig blandning av förrätter som delades glatt mellan oss och sen en tallrik av min favorit rätt, pasta Al Fredo (krämig sås med vitlök, skinka mm) med tillhörande Italienska viner och avslutningsvis en tiramisu, espresso och sambuca och allt detta i glada vänners lag. Kan inte bli bättre tror jag!
Vilken fru man har som har planerat detta utan att avslöja något för mig. Jag älskar dig Ann!
Det var inte över för denna gången som jag trodde i förra inlägget!!! Nu är det över! Tror jag kankse det är bäst att tillägga...
Hälsningar
Janne
Wednesday, November 14, 2007
Då var det över.... för denna gången!!!
Igår var min 40 årsdag och i ärlighetens namn så är väl inte det mycket att fira tyckte jag innan. Men med facit i hand så är jag glad att Ann pushade mig att fira på något sätt. Dagen blev helt underbar! Efter att ha rest en hel del, missat några helger med familjen på sista tiden så var det mycket ”familj” i temat på hur jag skulle komma att fira min födelsedag.
Dagen började med att jag blev väckt av Ann o barnen kl 06 med skönsång och paket. Vilken överraskning det var med paketet, Ann hade tagit ett foto på mig och grabbarna från när vi var i Kambodja i ett av templen och fått det uppmålat som en tavla här i stan. Riktigt roligt och bra blev det med! Jag blev alldeles tårögd och den skall få en hedersplats i vårt hem! När tårarna var torkade så bestämde jag mig för att ”Nä det blir inget jobb idag! Jag stannar hemma!” och så gjorde jag.
Tog en långfrukost och lät Ann åka till skolan med grabbarna. På vägen hem köpte Ann nybakade croissanter till frukost och samtidigt passade hon på att boka in en timmes tennis för oss. Skoj, det var länge sedan jag spelade. Mest överraskad blev jag av Ann’s utveckling på tennisbanan! Hennes tennislektioner har gjort nytta vill jag lova men fortfarande behövs några till om hon skall ha en chans.... Ann blev trött efter 40 min så jag frågade en liten ”späd” vietnames som satt och tittade om han ville spela med mig i 15-20 minuter och det kunde han sa han. Det visade sig att han var tennislärare... och jag har nog aldrig varit så trött efter tennis tidigare som jag var efter de 20 minuterna med honom. (Idag har träningsvärken börjat komma i armen och i axeln...) men jag fick hans telefonnummer så jag skall ringa honom om jag vill ha lektioner, 35 sek för en timme inkl bana och bollar är rätt schysst!
Sen var det stort behov av att återhämta sig och det gjordes hemma i poolen med sim, bad, stretching och kylda drycker. Skönt!
Eftersom dagen skulle vara i familjens tecken så överraskade jag Jonathan med att hämta honom när han slutade skolan. Han blev jätte glad av att pappa var med och hämtade honom! Det gjorde mig glad oxå!
Vi lämnade Jonathan hemma för lunch och eftermiddagssömn och Ann tog med mig på lunch i stan. Det var en ny Italiensk restaurant som vi inte testat innan. När vi läste i menyn konstaterade vi att det var en restaurant av hög klass så vi bestämde tidigt att det får bli Italienskt vin till lunch idag, en sangiovese från Toscana. Vi valde en intressant ostbricka med bergshonung som förrätt att dela på, vilket visade sig vara ett bra beslut med tanke på den mängd ost som kom in... 6-7 olika ostsorter och 2 bitar av varje. Efter det åt vi pasta och pizza och det var mycket god mat. Vi avslutade med en tiramisu och en espresso. Vilken lycka!
Tiden rann verkligen iväg på lunchen så vi fick åka direkt därifrån för att hämta Oliver i skolan. Han blev också glad att pappa var med och hämtade. Trött kille från skolan som bara ville hem och mysa o fika. Det blev jordgubbar till eftermiddags fika och efter att Oliver återfått sin energi som vi är vana att se honom med så bar det iväg till Olivers simskola där vi alla följde med och badade och lekte en stund i poolen.
Hem till middag och famljekväll med lugn och ro, sagoläsning, lek och bara kopplade av allihopa tillsammans. Tårtan kom fram som kvällsfika och det var en choklad tårta med valnötter och god chokladkräm på toppen. Jo då, det var exakt 40 ljus på tårtan och jag klarade att blåsa ut alla! Ja Oliver och Jonathan fick ju hjälpa till lite med blåsandet så klart. Avslutningsvis en god cognac tillsammans med Ann, dagen kunde knappt avslutats bättre än så!
När jag gick och la mig så tänkte jag på när jag låg i sängen i morse och fick min present och då fick jag tårar i ögonen igen.... jag somnade mycket gott efter en fantastisk 40 årsdag på allra bästa sätt med familjen! Tack!
Och Tack Ann för att du tjatat på mig om att jag skulle fira min födelsedag vilket jag inte såg som en självklarhet.
Kram till er alla från 40+ killen!
Ps. ”Krisen” är över.... det var ingen skillnad att vakna som 40 åring jämfört med 30+ åring!
Ps2. Ett litet firande med glada vänner kommer det att bli inom kort.
Dagen började med att jag blev väckt av Ann o barnen kl 06 med skönsång och paket. Vilken överraskning det var med paketet, Ann hade tagit ett foto på mig och grabbarna från när vi var i Kambodja i ett av templen och fått det uppmålat som en tavla här i stan. Riktigt roligt och bra blev det med! Jag blev alldeles tårögd och den skall få en hedersplats i vårt hem! När tårarna var torkade så bestämde jag mig för att ”Nä det blir inget jobb idag! Jag stannar hemma!” och så gjorde jag.
Tog en långfrukost och lät Ann åka till skolan med grabbarna. På vägen hem köpte Ann nybakade croissanter till frukost och samtidigt passade hon på att boka in en timmes tennis för oss. Skoj, det var länge sedan jag spelade. Mest överraskad blev jag av Ann’s utveckling på tennisbanan! Hennes tennislektioner har gjort nytta vill jag lova men fortfarande behövs några till om hon skall ha en chans.... Ann blev trött efter 40 min så jag frågade en liten ”späd” vietnames som satt och tittade om han ville spela med mig i 15-20 minuter och det kunde han sa han. Det visade sig att han var tennislärare... och jag har nog aldrig varit så trött efter tennis tidigare som jag var efter de 20 minuterna med honom. (Idag har träningsvärken börjat komma i armen och i axeln...) men jag fick hans telefonnummer så jag skall ringa honom om jag vill ha lektioner, 35 sek för en timme inkl bana och bollar är rätt schysst!
Sen var det stort behov av att återhämta sig och det gjordes hemma i poolen med sim, bad, stretching och kylda drycker. Skönt!
Eftersom dagen skulle vara i familjens tecken så överraskade jag Jonathan med att hämta honom när han slutade skolan. Han blev jätte glad av att pappa var med och hämtade honom! Det gjorde mig glad oxå!
Vi lämnade Jonathan hemma för lunch och eftermiddagssömn och Ann tog med mig på lunch i stan. Det var en ny Italiensk restaurant som vi inte testat innan. När vi läste i menyn konstaterade vi att det var en restaurant av hög klass så vi bestämde tidigt att det får bli Italienskt vin till lunch idag, en sangiovese från Toscana. Vi valde en intressant ostbricka med bergshonung som förrätt att dela på, vilket visade sig vara ett bra beslut med tanke på den mängd ost som kom in... 6-7 olika ostsorter och 2 bitar av varje. Efter det åt vi pasta och pizza och det var mycket god mat. Vi avslutade med en tiramisu och en espresso. Vilken lycka!
Tiden rann verkligen iväg på lunchen så vi fick åka direkt därifrån för att hämta Oliver i skolan. Han blev också glad att pappa var med och hämtade. Trött kille från skolan som bara ville hem och mysa o fika. Det blev jordgubbar till eftermiddags fika och efter att Oliver återfått sin energi som vi är vana att se honom med så bar det iväg till Olivers simskola där vi alla följde med och badade och lekte en stund i poolen.
Hem till middag och famljekväll med lugn och ro, sagoläsning, lek och bara kopplade av allihopa tillsammans. Tårtan kom fram som kvällsfika och det var en choklad tårta med valnötter och god chokladkräm på toppen. Jo då, det var exakt 40 ljus på tårtan och jag klarade att blåsa ut alla! Ja Oliver och Jonathan fick ju hjälpa till lite med blåsandet så klart. Avslutningsvis en god cognac tillsammans med Ann, dagen kunde knappt avslutats bättre än så!
När jag gick och la mig så tänkte jag på när jag låg i sängen i morse och fick min present och då fick jag tårar i ögonen igen.... jag somnade mycket gott efter en fantastisk 40 årsdag på allra bästa sätt med familjen! Tack!
Och Tack Ann för att du tjatat på mig om att jag skulle fira min födelsedag vilket jag inte såg som en självklarhet.
Kram till er alla från 40+ killen!
Ps. ”Krisen” är över.... det var ingen skillnad att vakna som 40 åring jämfört med 30+ åring!
Ps2. Ett litet firande med glada vänner kommer det att bli inom kort.
Saturday, November 10, 2007
Ös regn...
Idag på förmiddagen skulle vi ta en cykeltur var det tänkt.... Vi skulle till en lokal restaurant och äta brunch. Vi väntade och väntade och väntade tills det var tid att cykla men också tillsa tt det blev uppehållsväder. Det hade duggat lite ett par omgångar under förmiddagen så vi skulle passa på mellan regnet... När vi väl bestämt oss och kom ut, så tittade vår vakt upp på himlen och såg på oss med frågande blick..., vi skulle nog ha litat på honom och hans meterologiska kunskaper visade det sig.
Vi kom ca 1 km bort sen började det duggregna och vi tänkte att om vi la på ett kol så hann vi nog till restaurangen innan det började regna ordentligt. Ack vad vi bedrog oss det fullständigt vräkte ner några få sekunder senare så vi hade inget annat val än att vända hemåt. Gissa hur blöta vi var alla 4 när vi kom hem! Janne såg nog värst ut i vita shorts och vit t-shirt, han vann tävlingen "Mr wet t-shirt". Olivers shorts var nog bland det smutsigaste vi sett! Jonathan såg mest överraskad ut men med ett leende på läpparna, det verkade som om han ville ut i regnet igen!
Efter att vi kom in så sa Oliver att han går upp och tar en dusch! Snacka om att vi stod med tappade hakor! När jag kom upp så mycket riktigt stod han i duschen och duschade själv! In med Jonathan och oss för att tvätta av oss allt det smutsiga regnvatten och smuts från vägarna som stänkt upp på oss. När vi har duschat färdig är hela duschkabinen helt grusig av allt smuts!
Ni ska veta att när det regnar här i HCMC så gör det det ordentligt, regnet fullständigt vräker ner och studsar rejält upp från marken. Alla vietnameser stannar direkt när det börjar regna och klär på sig regnkläder eller söker skydd för regnet men det gjorde inte vi... Nu har vi lärt oss det, igen...
Det blev till att äta restmat till lunch istället och det var helt OK! Nu blir det troligen restaurant besök i kväll istället om vädret tillåter...
Kram från HCMC
Fam Björkman
Vi kom ca 1 km bort sen började det duggregna och vi tänkte att om vi la på ett kol så hann vi nog till restaurangen innan det började regna ordentligt. Ack vad vi bedrog oss det fullständigt vräkte ner några få sekunder senare så vi hade inget annat val än att vända hemåt. Gissa hur blöta vi var alla 4 när vi kom hem! Janne såg nog värst ut i vita shorts och vit t-shirt, han vann tävlingen "Mr wet t-shirt". Olivers shorts var nog bland det smutsigaste vi sett! Jonathan såg mest överraskad ut men med ett leende på läpparna, det verkade som om han ville ut i regnet igen!
Efter att vi kom in så sa Oliver att han går upp och tar en dusch! Snacka om att vi stod med tappade hakor! När jag kom upp så mycket riktigt stod han i duschen och duschade själv! In med Jonathan och oss för att tvätta av oss allt det smutsiga regnvatten och smuts från vägarna som stänkt upp på oss. När vi har duschat färdig är hela duschkabinen helt grusig av allt smuts!
Ni ska veta att när det regnar här i HCMC så gör det det ordentligt, regnet fullständigt vräker ner och studsar rejält upp från marken. Alla vietnameser stannar direkt när det börjar regna och klär på sig regnkläder eller söker skydd för regnet men det gjorde inte vi... Nu har vi lärt oss det, igen...
Det blev till att äta restmat till lunch istället och det var helt OK! Nu blir det troligen restaurant besök i kväll istället om vädret tillåter...
Kram från HCMC
Fam Björkman
Tuesday, November 6, 2007
Liten kultur krock!
Jag och Oliver kom precis hem från en playdate med Rubab, Olivers klasskompis från Bangladesh. Oliver följde med Rubab hem från skolan och jag skulle hämta honom kl 16. Blev tidig och stannade på en kopp iste. Hans mamma är riktigt trevlig och hemmet är helt olikt vårt IKEA hem. Det dukas upp vårrullar och piroger till mig. Jag får lite tyst fråga om det var kött i dessa. Piroger var veg. Efter vatten iste var jag i behov av toa och frågar efter detta. Hon visar mig och ger mig en ren handduk. Hmm. På toan står tvål men inget papper. En handdusch finns det dock... Hmm jag kan inte fråga efter papper jag får ta seden dit jag kommit! Jag spolar dock inte rumpan alltså, hade bara kissat. I dörren när jag öppnar sen möter mig Rubabs mamma mig med toalett rullen i handen! Hennes maid hade just sagt att toa pappret var slut!! Snacka om att göra en fjäder av en höna!! Eller tvärt om, hon tittar lite konstigt, undrar väl hur vi svenskar gör när vi gör på toa!!
Friday, November 2, 2007
Äntligen Halloween!
Det var en liten spiderman, en mellan batman och en stor Dame Edna som förväntansfulla kom till BP, ett minisamhälle för expats. Där mötte vi massor av barn och föräldrar ombytta till mer eller mindre skrämmande karaktärer. Barnen sprang från hus till hus och samlade godis. Vissa hus var snälla där fick man helt enkelt godis efter man ropat Trick or Treat, medan i vissa hus skulle man först känna på slemmiga maskar och hjärnhalvor. Eller skaka hand med ett skelett och gå genom en kyrkogård. Jojomensan i vissa hus är hela trädgården förvandlad och någon som heter RIP ligger under huvudstenarna. (rest in peace)! Förra året var jag tvungen att fråga vem är denna RIP. Jodå det blev skratt, stackas lilla svenska.... Iår var jag Dame Edna he he. Fick frågan av någon Aussie( en från Australien) hur kan han/hon fått barn. Enkelt jag lånade så jag kan gå Trick or T. Den gulligaste kommentaren, var inte från en annan svenska( Arent you overdoing it! Nej tråkmåns sa jag bara!) den kom från 3 tjejer i tonåren. ”Jag önskar att min mamma också klädde ut sig till Halloween”. Men då vände sig Dame Edna ”vaddå klätt ut sig”???
Hur som helst vi fick massor av godis, inte gott, men ändå. Vakterna äter det glatt. Mina barn oxå men dom behöver en spottpåse till godisskålen. Kan inte klaga här är dom iallafall risktakers och provar nytt!!
Trötta svettiga lyckliga kom vi hem. Och när jag sa” gonatt dröm om Halloween” svarade Oliver ”nähä det tänk jag inte göra, för då blir jag rädd. Det får Jona göra!”
Hur som helst vi fick massor av godis, inte gott, men ändå. Vakterna äter det glatt. Mina barn oxå men dom behöver en spottpåse till godisskålen. Kan inte klaga här är dom iallafall risktakers och provar nytt!!
Trötta svettiga lyckliga kom vi hem. Och när jag sa” gonatt dröm om Halloween” svarade Oliver ”nähä det tänk jag inte göra, för då blir jag rädd. Det får Jona göra!”
Subscribe to:
Posts (Atom)