Vi kom snabbt in i gamla rutiner. Skolan började, Janne jobbade och reste och jag fick tillbaka mitt gamla liv med lämning och hämtning av mina egna skolbarn. Oliver började grade one och blev genast äldre på nåt sätt. Läxor varje dag. Jonathan fick samma klassrum men en ny mycket trevlig lärare. Olivers lärare är jag ”pyttelite jätte rädd” för. Mrs Peters är av den gamla katedersläkten och hon har ingen öppen dörr till klassrummet. Tvärtom undanber hon oss att komma. För i hennes klassrum är allt som händer konfidensiellt. Vad är det???? Vad händer där?? Plus att hon är känd för att inte gilla föräldrar. Varför då??? Nåja jag kanske ska vicka där någongång..........
Mitt nya jobb blir att stå ”stand by” för sjuka lärare, samtalet kommer och jag rycker ut, nästan som en brandman. Nåja veckorna gick och jag börja nästan tro att de hade fel nummer till mig på skolan. Men så kom samtalet i fredags och vem kunde inte rycka ut jo jag. Med två egna mycket kräksjuka barn och några nätter utan sömn var ”brandmannen” inte så pigg på att jobba, trots att hon hade dagen till ära en äkta man som tagit dagen ledig och som kommit på natten för att få händerna fulla av just kräkbarn.
Janne tycker att jag fått på tok för mycket tid. På tre veckor har jag möblerat om, sorterat och ändrat till det bättre, om jag får säga så själv. På 3:e våningen som var omöblerad och tråkig blir det nu läs-musik och pyssel hörn för grabbarna. Vi har målat runda stora prickar på väggarna och håller på att måla ett bord randigt.... Den röda soffan har flyttats runt i nästan alla våra rum men nu är uppflyttad dit. Det blir mysigt.
Idag tisdag har Janne rest till Jakarta, Oliver och Jonathan är hemma lite sjuka än. Det är nationaldag och alla är lediga. Utom våra vakter förstås. Nu hör jag att den magiska timmen har börjat och gråten hörs. Det är dax att mata barn, de som i vanliga fall är svår lockade till matbordet har inte fått mer aptit av en veckas diaree´och kräkningar.
Kram från en utarbetad hemma mamma.....
No comments:
Post a Comment